ewelinamatildaandersson

Ibland vill jag faktiskt bara leva mitt liv utan att behöva tänka på hur.
Måste man alltid ha svar på vad man vill i livet eller vad jag tänker.
MÅSTE JAG KONTROLLERA HUR OCH PÅ VAD JAG TÄNKER PÅ!?!

fuck it med samhällets alla krav, vill jag leva mitt liv på ett sätt så gör jag det!
Vill jag låta mina tankar vandra från nutid till dåtid och sedan framtid så är det inget fel med det.
Man måste inte alltid leva i nuet, man måste inte alltid få de jobben man vill ha, man måste inte alltid
leva efter samhällets alla krav.

Jag vill leva och tänka precis hur jag vill, jag tänker inte falla in i en mall som alla passar i bara för
att VISSA tror att samhället blir bättre om alla är lika!

Låt mig leva som jag vill. Låt mig va!

döden
ett mål som vi alla sakta men säkert närmar oss vare sig vi vill det eller inte.
Jag tycker att det är mycket skrämmande att prata om döden, det är obekvämt och jag får en orolig känsla i magen.
Tänk när jag dör. Kommer någon att sakna mig? Pappa, mamma, vänner, klassen?

Många säger att dem inte är rädda för att dö, om dem talar sanning så är det beundransvärt! Jag själv är väldigt rädd för att dö. Jag villl inte missa allt som händer på jorden som att se när min lillasyster växer upp och framförallt vill jag inte lämna alla dem människorna som jag älskar.

När jag inte har något att tänka på brukar just detta ämnet att komma upp, och jag känner då också en osäkerhet över vad som kommer efter döden.  Blir det bara ett svart tomt ingenting eller existerar Gud och hans paradis. Jag vill att det ska finnas ett paradis, men någonstans måste det väl finnas ett slut! vi kan ju inte bara leva i all evighet... eller?


tack för mig!