Vem tror dem att jag är!?!
Jag heter Ewelina Andersson, jag är 18 år och går andra året på gymnasiet. Jag har inte MVG i allt, jag är inte speciellt bra på att stava i varken engelska eller svenska och oavsett om matte är det mest logiska som finns så är det för mig ologiskt, men det är nog för att jag aldrig varit speciellt bra på det. Men jag är smart ändå! Jag behöver inte vara osmart bara för att samhällets betygssystem säger att jag är medelbra på allting.
Många vuxna underskattar inte ungdomar, och ibland vill jag bara gråta så arg jag blir över att inte bli tagen på allvar. Fan! jag har kanske bara levt i 18 år och du i 40, men vem säger att du vet mer än mig. Kan det vara så att visdom bara kommer med ålder och påverkas inte av det faktum att du levt längre än mig i ett styrt samhälle eller ta bara det faktum att vi ungdomar ÄR smartare än vad ni vuxna var när ni var i vår ålder. Med vissa undantag givetvis.
Jag är smart, men ändå måste jag överbevisa dig hela tiden. Inte konstigt att man får ångest över samtal med vuxna. Jag kan tänka, analysera och dra slutsatser på er vuxna nivå, och kanske kommer jag med ett nytt sätt att se på saker och ting. Jag är inget litet objekt som vill ha en klapp på kiden varje gång jag kanske kommer på något, jag är inget objekt som tränas inför framtiden, då jag blir vuxen. Jag är ett nu, och min åsikt med, ta vara på den istället för att tänka på om den är bra för mig i framtiden eller inte för då kanske jag inte drar paralleller på samma sätt.
Ni är vuxna, ni ska tydligen vara mina förebilder, och ni har alltid rätt. Men varför har ni det? och vem säger att ni har det? Den värld jag har fått växa upp i var inte den ni växte upp i. Jag har levt med det faktum att vi överkonsumerar, att vi använder onödigt mycket energi, att vara rädd när jag går hem på kvällarna för att brottsligheten har ökat, jag är till och med rädd för att jordens framtid är beräknelig. Jag har växt upp med att det är dumt att slåss, man ska vara ödmjuk och snäll, och varken etnisk bakrund eller hudfärg spelar ingen roll alla har samma värde. Varför har ni, mina förebilder, byggt upp en värld där förtyck och krig är en vardag... Hur smart är det på en skala!?!
Många vuxna underskattar inte ungdomar, och ibland vill jag bara gråta så arg jag blir över att inte bli tagen på allvar. Fan! jag har kanske bara levt i 18 år och du i 40, men vem säger att du vet mer än mig. Kan det vara så att visdom bara kommer med ålder och påverkas inte av det faktum att du levt längre än mig i ett styrt samhälle eller ta bara det faktum att vi ungdomar ÄR smartare än vad ni vuxna var när ni var i vår ålder. Med vissa undantag givetvis.
Jag är smart, men ändå måste jag överbevisa dig hela tiden. Inte konstigt att man får ångest över samtal med vuxna. Jag kan tänka, analysera och dra slutsatser på er vuxna nivå, och kanske kommer jag med ett nytt sätt att se på saker och ting. Jag är inget litet objekt som vill ha en klapp på kiden varje gång jag kanske kommer på något, jag är inget objekt som tränas inför framtiden, då jag blir vuxen. Jag är ett nu, och min åsikt med, ta vara på den istället för att tänka på om den är bra för mig i framtiden eller inte för då kanske jag inte drar paralleller på samma sätt.
Ni är vuxna, ni ska tydligen vara mina förebilder, och ni har alltid rätt. Men varför har ni det? och vem säger att ni har det? Den värld jag har fått växa upp i var inte den ni växte upp i. Jag har levt med det faktum att vi överkonsumerar, att vi använder onödigt mycket energi, att vara rädd när jag går hem på kvällarna för att brottsligheten har ökat, jag är till och med rädd för att jordens framtid är beräknelig. Jag har växt upp med att det är dumt att slåss, man ska vara ödmjuk och snäll, och varken etnisk bakrund eller hudfärg spelar ingen roll alla har samma värde. Varför har ni, mina förebilder, byggt upp en värld där förtyck och krig är en vardag... Hur smart är det på en skala!?!
